Om du har många norska kunder så finns det ett bra skäl att bjuda på en bit tårta:
Den norska oljan fyller 50 år.
I år är det 50 år sedan man upptäckte den första oljan på norskt område.
Det är alltså ingen slump att den norska tv-serien ”Lyckolandet” visas just i år. Den skildrar den dramatiska historien om hur man hittade oljan.
Lagom till jubileet så har också en kultarvsforskare engagerat sig i en rätt trivial fråga: Gör namnen på oljefälten att oljan blir extra norsk?
Under mer än 40 år döpte man både båtar, oljeplattformar och oljefält med namn från vikingarnas mytologi och norska folksagor.
Riggen som hittade olja år 1969 hette Ocean Viking och under åren har oljefälten fått namn som Troll, Askeladd, Tor och Veslefrikk.
Det här beskriver forskaren Camilla Ruud som: ”i äventyren finns det magiska och det värdsliga sida vid sida. Så blir det också med olje- och gasfält när de får äventyrsnamn”.
Men 2011 bytte myndigheterna strategi och man har sedan dess i stället använt namn från politiker och debattörer som var aktiva på 1800-talet och början av 1900-talet. Man har därför döpt oljefält och oljeplattformar efter kända norskar som Johan Sverdrup (politiker), Johan Castberg (politiker) och Aasta Hansteen (kvinnosakskämpe).
Det här beskriver forskaren så här: ”Nationsbyggande namn förbinder mångfald och demokrati med en önskan om en utopisk och oljeeldad framtid”.
Den galet flummiga forskningen som publiceras på sajten forskning.no avslutas med frågan: ”Om fälten inte hade fått historiska namn, hade vi då upplevt olja och gas som mindre norsk?”
Text Mikael Jägerbrand / Foto Norsk olje og gass | Wikipedia | CC2.0
