Dyrgrip i bakluckan

Vi har hamnat i ett dilemma med en farbror som äger en V70 från sent 00-tal. För några månader sedan kom han förbi med sin bil och klagade på att den var ”seg” att starta. Vi gjorde en snabb diagnos på plats och kunde konstatera att laddningen var svag. Just då, i början av semestertider, hade vi inte tid att ta in hans bil med en gång. Vi bokade Volvon veckan därpå, minns att han mumlade något om att han skulle låna sin grannes batteriladdare. Bilen anlände och jag hade förberett mannen på att det troligen skulle bli generatorbyte med tanke på att den gamla hade en hel del mil på sig. Under dagen testades batteri och laddning igen, samtidigt konstaterade vi att det inte bara var generatorn som hade passerat bäst-före-datum, aggregatrem och rullar var också slitna. Runt lunchtid samma dag ringde vi Volvoägaren och offererade en ny generator och remsats, vilket han gick med på. Före stängning kom ägaren och hämtade sin bil, till synes nöjd och åkte iväg. Det gick väl en vecka eller så när telefon ringde ilsket en tidig morgon, i andra ändan var han. 

– Ni får ersätta mig för min bagagerumsmatta. Det stod ett batteri där som välte omkull. Ni hade ju inte tid att laga bilen när jag var hos er första gången, hur hade du tänkt att jag skulle få igång den annars? 

Han bullrade vidare med krav på ersättning av matta, lackering av bagagerumsgolv, sveda och värk och ett missat biobesök. Han erbjöd sig att gå med på en förlikning i form av att vi skulle kreditera hela kostnaden på generator och rembyte, cirka 10 000 kronor. Vad skall jag göra?

Göran, Volvospecialist, södra Norrland