Stenskott på glasrutor har blivit den vanligaste typen av anmäld skada på bilen. Det ger möjligheter till intjäning, inte minst när reparationen kombineras med service.
Stenskottskadorna har ökat med 73 procent under en tioårsperiod och kostar bilisterna drygt 1,5 miljarder kronor per år. Det är vanligast att drabbas av stenskott vid omkörning, på motorvägens på- eller avfarter och när vinterväglaget övergår till torra vägförhållanden.
Risken att drabbas av skador varierar dock beroende på var i landet man kör. Minst risk är det att köra på Gotland, i Västerbotten, Blekinge och Halland. Störst risk är det i Stockholm, Uppsala och Sörmland.
Johan Granholm är motorexpert på försäkringsbolaget If. Han tror att antalet skador ökat på grund av flera faktorer.
– Det är fler bilar på vägarna, tätare trafik runt storstäderna, fler dubbfria vinterdäck med mjukare gummiblandning, där grus lättare fastnar, samt att många bilar inte längre har stänkskärmar. Dessutom har många bilmodeller blivit större och har större vindrutor, säger Johan Granholm.
– Antalet skador beror också på hur vädret varit, om det varit snö hela vintern, eller varmt och kallt om vartannat, så att man tvingats sanda ofta.
Även bristfällig vägstandard är en faktor, som potthål, sprickor i asfalten där grus och sand samlas.
Einar Kjartansson, verksamhetsutvecklare på Bilia, tror att skadorna till stor del beror på halkbekämpningen. Han menar att gruset som används ibland är för stort, att det fastnar i däcken och kastas ut när bilen når hög hastighet.
– Gruset fastnar i mönsterdjupet på de dubbfria däcken. Till det kommer tunnare vindrutor. Vi kan se klar ökning av mängden skador hos oss, säger Einar Kjartansson.
Björn Eklund på Trafikverket jobbar med utformning av vinterväghållningen och har tittat på orsakerna till stenskott ihop med forskare vid Rise.
– Vi tittar på vad stenskotten beror på, hur fordonen utvecklats över tid och har också intervjuat glasmästare och verkstäder som byter vindrutor för att få med deras bedömning, säger Björn Eklund.
– Studien är inte helt klar ännu, men vi ser bland annat att biltillverkare, trots att de har olika rekommendationer, föredrar att vindrutan alltid är intakt för att garantera att de tekniska systemen fungerar. Vindrutan är en större del av konstruktionen i dag jämfört med på äldre fordon, säger Björn Eklund, som menar att många vindrutebyten leder till stora kostnader för samhället.
Forskarna har analyserat olika storlekar på sand och grus som används vid halkbekämpning. Det visar sig att stenskott ofta inträffar på statliga vägar, där hastigheterna är höga, men att det ofta är stenkross från andra lågtrafikerade vägar som burits med i däcken, och som vid hög hastighet slungas mot bilarna bakom.
Dubbfria vinterdäck orsakar mindre slitage på vägarna, samtidigt som temperaturen pendlar mer nu än tidigare. I Sverige halkbekämpas 80 procent av vägnätet med sand, 20 procent med saltlösning.
Enligt norska If användes förra vintersäsongen 147 000 ton sand på riksvägnätet i Norge. I Norge har man, precis som i Sverige, minskat på storleken på sanden som får användas på de statliga vägarna.
Traditionellt har glasmästerierna haft bilglasaffären, men nu vill allt fler märkesverkstäder ha en del av kakan. Glasbranschföreningen uppskattar att den oberoende verkstadssidan, med glasverkstäder, har 70 procent av marknaden.
Jan Olvenmo, ansvarig för plast, lack och skador på MRF, poängterar vikten för verkstäder att jobba med stenskott.
– Verkstäder bör jobba mer proaktivt genom att titta efter stenskott när bilen ändå är inne på service. Det är till gagn för alla om bilägaren blir informerad, och får chans att laga skadan innan hela rutan behöver bytas. De flesta bilägare uppskattar ett sådant telefonsamtal för att kunna göra valet själv, säger Jan Olvenmo.
Einar Kjartansson menar att man redan jobbar så på Bilia.
– Att laga stenskott har blivit en viktig del av vår verksamhet och erbjuds oavsett om kunden enbart kommer in med stenskott, eller i samband med service eller en skadereparation.
– Servicen runt stenskott är viktig utifrån flera parametrar. Utifrån hållbarhetssynpunkt är lagning viktig och betydligt bättre för miljön än att byta vindrutan, kunden informeras om hur mycket det skiljer i självrisk för att laga stenskott (ofta ett par hundralappar) till att byta rutan (minst 1500 kronor) samt att det är en affär för Bilia, fortsätter Einar Kjartansson.
Att byta rutan kan bli dyrt.
– Kostnaderna har ökat, inte minst på grund av hög inflation vilket påverkat reservdelspriserna. Till det kommer mer avancerad teknik som ställer krav på finjusterad kalibrering. Det tar längre tid, säger Johan Granholm på If.
Einar Kjartansson menar att det finns fördelar med att laga stenskott eller byta vindruta på en auktoriserad verkstad.
– Det är olika tillvägagångssätt som ska följas för varje bilmärke. Ingen bil är den andra lik. Det kräver mycket utrustning och noggrann kalibrering för att få allt att fungera, kameror och olika förarstödssystem måste kalibreras för att bilen ska rulla lika säkert efter rutbytet som före. Varje bilmärke tar fram speciella arbetsmetoder och utrustning som behövs till just den bilen. Därför är det viktigt att gå till en verkstad som har både kompetensen och rätt utrustning, säger Einar Kjartansson.
Den avancerade tekniken i bilarna kan öka kostnaderna för stenskott för försäkringsbolagen. Åandra sidan minskar andra kostnader,till exempel för allvarliga personskador, tack vare bilarnas allt mer avancerade teknik.
Enligt If:s statistik lagas fler vindrutor i dag innan hela rutan måste bytas.
– Det är en väldigt positiv utveckling för miljön. Det beror dels på att bilägaren blivit snabbare på att höra av sig, dels att verkstäderna är bättre på att kontrollera om det finns stenskott som kan repareras vid en vanlig service, säger Johan Granholm.
Även om glaset i vindrutorna blivit tunnare med åren i bilproducenternas jakt på minskad vikt och mindre bränsleförbrukning, säger Johan Granholm att vindrutorna håller hög standard.
Han tror att ökningen av skador kommer att fortsätta, men när den självkörande tekniken introduceras kan det leda till att fler håller avstånd och hastighet, vilket kan påverka positivt.
